En tidig höstkväll smyger Otis och hans storasyskon ut i skogen. De tror inte att han som är yngst kommer att våga, men det gör han visst! Vinden gör att gräset ser ut som ett kusligt böljande hav och de hemtama träden får läskiga skuggor, allt känns spöklikt. Syskonen bestämmer sig ändå för att trotsa rädslan och gå hela vägen till ödehuset på andra sidan skogen. Men är det bara Otis och hans syskon som är ute i mörkret och leker?