Diagnoser eller normalitet? Vad är vad, det och mycket annat ska jag försöka reda ut i denna självbiografi med inslag av samhällskritik, sorg och humor. Hur överlever man och var förvarar man det svåra, finns det plats för hur mycket som helst inuti oss? Jag resonerar runt alla slags relationer, föräldrar, barn, djur, arbetskamrater, döden och det vi inte ser, män blandat med andra obehagliga upplevelser som psykisk ohälsa, våld, den eviga problematiken runt olika sorters missbruk som lurar så många på tid, skräck runt barn och fängelse, nu räcker det, öppna boken. Hela livet har jag undrat över själsutrymmet och finns det någon därute som känner igen sig så ta gärna del av min personliga livsröra (ni måste inte känna igen er) där ni kommer att bli uttråkade, sorgsna, fulla i skratt och rörda om vartannat, varmt välkomna!