"Främlingen drog sin hand över Lorentz rygg, från det långa, böljande håret, ned i vågor över ryggraden, innan han stannade till och klämde på den runda, muskulösa rumpan, och Lorentz tryckte ansiktet ned mot armstödet av soffan, putade desperat allt han förmådde, begärde beröringen."Lorentz älskade Adam, de hade varit tillsammans i sex år men på senaste hade hans kärlek hemsökts av hans eget begär. Hans begär efter andra också. Andra män, andra kroppar. Han längtade efter utforskandet. Äntligen hade han tagit mod till sig, hade frågat Adam om lov, och nu låg han naken och väntade på en främling.-