Jag borde förstått att den inte fanns på riktigt. Den där världen där min tvillingsyster bodde. Ändå hittade jag dit tillslut Ylva-li har aldrig haft någon riktig vän. Någon som förstår så där bra som bara en bästis kan göra. En sådan vän som man bara läser om i sagorna. När klassen samlats för att titta på solförmörkelsen blir Ylva-li lockad in i skogen av en gestalt i vitt nattlinne. Plötsligt är marken snötäckt. Och skolbyggnaden är annorlunda. På utsidan ser den likadan ut men när hon öppnar dörren till klassrummet finns där inte längre bänkar. Rummet är fyllt av prydliga rader med sängar. Och längst in, i en av sängarna, rör sig någon. En flicka i hennes egen ålder. Barbro. Som visar sig vara mer lik Ylva-li än någon annan vän tidigare varit. Flickorna blir oskiljaktiga. Det är bara det att Ylva-li har hamnat i 1945. Kriget är precis slut och något hemskt har hänt på skolan. Skolan, som nu är ett internat för föräldralösa flickor. För att Ylva-li ska lyckas ta sig tillbaka till sin egen tid behöver hon lösa ett mysterium. Det handlar om gestalten i skogen. Och det är bråttom.