Trots att aztekerna var ökända för sin blodtörst tog de generöst emot de bleka främlingar som 1519 kom till staden Tenochtitlan. Aztekernas kung Motecuhzoma II lät till på köpet främlingarnas ledare, spanjoren Hernán Cortés, bo i sitt palats. Det fick han ångra. Snart var Motecuhzoma fånge i sitt eget hem och kunde bara maktlös se på, när conquistadorerna skövlade hans land. När spanjorerna inte längre behövde honom som marionett dödade de honom och förstörde Tenochtitlan. Aztekernas rike var krossat. De båda andra stora riken som spanjorerna stötte på i Central- och Sydamerika, mayariket och inkariket, mötte samma öde. Drivna av guldtörst härjade européerna otyglat och förde alla skatter som de fick tag i till Europa. De kuvade indianerna blev slavar eller dog av nya sjukdomar. På några år försvann de kulturer som i flera sekel hade skapat starka riken, byggt praktfulla pyramider och offrat sina vackraste barn till gudarna.