På hösten 1969 började en besvärlig utredning i en mindre, mellansvensk stad. En medelålders man med egendomligt utseende misstänktes för brott. Men vem var han egentligen? Själv påstod han sig vara svensk medborgare med ett genuint svenskt son-namn. Men han talade bara bruten svenska. Tyska och engelska språken däremot behärskade han till fulländning. Polisens utredning blottade ett märkligt levnadssöde. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.