Aristoteles har antagligen haft större inflytande på vår filosofiska och vetenskapliga utveckling än någon annan enskild tänkare i historien. Andra har varit tidigare, som Platon, senare har varit mera exakta, som Newton, och specialiseringen av forskning har lett till fördjupning av kunskaperna på ett sätt som vida övergår en enskilds förmåga. Men även när Aristoteles tog fel, gjorde han det många gånger på ett sådant sätt att det, med tiden, kommit att leda vidare. Aristoteles var elev till Platon och lärare till Alexander den store. Han lade grunden för både filosofiska, naturvetenskapliga och humanistiska forskningsfält: fysik, retorik, statskunskap, logik, biologi och dramaturgi. Hans vetenskapliga metod, att granska föregångares åsikter såväl som den allmänna meningen, och genom kombinationer av logiska argument och empiriska iakttagelser vederlägga eller bevisa riktigheten i andras och egna uppfattningar, håller än idag.