I det mänskliga kunskapslandskapet blir gränserna mellan vetenskap och filosofi alltmer genomträngliga, vilket ger upphov till oväntade dialoger mellan till synes avlägsna världar. I den här boken vill vi utforska den fascinerande skärningspunkten mellan österländska filosofier, med särskilt fokus på buddhismen, och moderna upptäckter inom kvantfysiken. Syftet är tydligt: att beskriva hur de mångtusenåriga insikterna i traditioner som buddhismen kan kasta nytt ljus över kvantteorier och väcka djupa frågor om verklighetens natur, perception och själva existensen.

Denna bok är den första i en trilogi med fokus på buddhism, hinduism och taoism. De ämnen som behandlas belyser likheter mellan dessa tankesystem och kvantfysikens grundläggande principer. Likheterna är häpnadsväckande.

Inom buddhismen är begreppet förgänglighet centralt. Allt som existerar är i ständig förändring, ingenting är statiskt. På samma sätt lär kvantfysiken oss att partiklar på subatomär nivå inte existerar i bestämda tillstånd, utan snarare i probabilistiska tillstånd. Den berömda våg-partikel-dualiteten antyder till exempel att partiklar också kan bete sig som vågor, vilket utmanar vår traditionella förståelse av fysisk materia.

Principen om ömsesidigt beroende betonar hur varje företeelse är kopplad till alla andra. Inom kvantfysiken illustrerar fenomenet kvantsammanflätning ett sådant nätverk av relationer mellan partiklar. När två partiklar är sammanflätade påverkar en förändring i den enas tillstånd den andra omedelbart, även på stora avstånd, vilket skapar ett band som överskrider barriärer i tid och rum.

En viktig del ägnas åt ego-illusionen (Anatta): Buddhismen lär ut att känslan av ett separat jag är en illusion. Inom kvantfysiken är vår verklighetsuppfattning lika illusorisk. Många vetenskapliga upptäckter visar att vår observation förändrar den observerade verkligheten. Den berömda dubbelspaltsupplevelsen visar t.ex. hur blotta observationen av kvantpartiklar förändrar deras beteende.

När det gäller meditation och mindfulness är buddhistiska meditativa metoder kända för att främja en kontemplativ syn på verkligheten, vilket gör det möjligt för utövarna att följa vägar som går bortom tingens utseende. Samtida forskare, som fysikern David Bohm, har föreslagit att det vi ser som "verkligheten" kanske bara är en ytlig bild av en djupare ordning som liknar de medvetandetillstånd som uppnås genom meditation.

För att illustrera denna samhörighet är det lämpligt att nämna dialogen mellan fysikern Niels Bohr och den buddhistiske filosofen Daisetsu Teitarō Suzuki. Bohr, som anses vara en av kvantfysikens fäder, fann en överraskande resonans i österländska begrepp. I ett av sina berömda citat sa han

"Fysiken är inte en beskrivning av verkligheten, utan en konstruktion av vårt tänkande."

Detta påminner om buddhismens syn på perception som en återspegling av vårt sinne.

Ett annat viktigt vittnesmål kommer från fysikern Fritjof Capra, som i sin bok "The Tao of Physics" utforskar likheterna mellan modern fysik och österländska filosofier, däribland buddhism och taoism. Capra menar att kvantverkligheten ger upphov till en tolkning av materia som inte är en samling fasta föremål utan ett fält av energier, vilket är i perfekt harmoni med buddhismens tankar om förgänglighet.

I denna första volym har vi tecknat konturerna av en djupgående och omvälvande koppling mellan buddhismen och kvantfysiken. Att utforska dessa relationer berikar inte bara vår förståelse av vetenskapen, utan inbjuder också till djupare reflektion över hur vi uppfattar verkligheten. I en alltmer komplex värld erbjuder buddhistiska principer en viktig inblick i en ny vision...