Ordet 'Djawshan' härstammar från persiskan och betyder bokstavligen '(skydds)sköld', 'krigsrustning'. Det betecknar också två böner, al-Djawshan al-Kabir och al-Djawshan al-Saghir, den stora och den lilla skölden. Enligt shiitiska källor går båda bönerna tillbaka till Profeten Muhammed och överlämnades av ahl al-bayt, Profetens familj och hans efterkommande. Djawshan al-Kabir är mycket mer känd än Djawshan al-Saghir. Dessa två texter är fundamentalt olika från varandra, och när man talar om Djawshan, menar man vanligtvis Djawshan al-Kabir.

Källorna berättar vidare att Djawshan uppenbarades under ett slag. Det råder oenighet om vilket slag det handlar om; om det var under Profetens livstid, är det troligtvis Slaget vid Uhud som avses. Striden blev allt intensivare strax före uppenbarelsen. Profeten fruktade att hans rustning skulle tynga honom till marken. Han öppnade sina händer och bad till Gud. Då öppnade sig himlens portar och ärkeängeln Gabriel visade sig och talade till Profeten: "Oh Muhammed, din Herre sänder dig Sin frid och välsignelser. Han vill att du ska ta av dig din rustning och istället använda denna bön. Den kommer att ge dig och dina anhängare bättre skydd."

Djawshan al-Kabir prisas fortfarande som en bön som innehåller underbara förböner och anrop till Gud. Men från början har den inte endast värderats och rekommenderats som en bön. Den används också för att be till Gud med textens uttrycksfulla ord om ett levande religiöst liv.

NORDIC GÜLEN CENTER