Ett axplock av ögonblick och dialog som påverkade och berörde den tjugoåriga versionen av mig som allra mest eller kanske inte alls. Om passion, handbojor och ångesten, en liten solstråle, regn & måndans, vodka, kaviar, pulsen, staden, att skriva av sig och stöta av en klackspark lite då och då fastän sparken kan kännas nattsvart!

Skrev halva boken mellan måndagskvällen och tisdagsmorgonen då allting kändes så mäkta men samtidigt ingenting ... från tunnelbanan och hem till alla stay up late conversations med mig, mig och mig.

För mig själv, och dom som söker efter svaren i orden, kan denna dagboksanteckning bli ett skriftligt stöd att gå tillbaka till då höstdeppen kommer krypande. Försäkra mig om att inte dröja till årsskiftet för att förändra min tillvaro.

För alla andra... god fortsättning, gott liv, snart är det påsk!