Nyfikenhet på sig själv och sin omgivning har lett människan att genom vetenskap forska på naturen. Man ser liv på alla plan från mikro- till makrokosmos. Vetenskapen visar ständigt på sammankopplingen av allt liv i universum. När du ser dig som en del av det hela, möjliggör det att leva ett fullt liv. Global medvetenhet gör att varelser upplever enigheten i allt liv i naturen. Vi är inte isolerade öar. Framväxt av global medvetenhet gör att människan börjar göra val som främjar biodiversiteten. Om det finns ett ego inom en kan människan se att det enbart sätter käppar i hjulet. Det enda sättet att utvecklas på är medvetet. Denna medvetenhet om sig själv och sin omgivning medför en insikt om en väldigt stor inneboende potential. Det går att både individuellt eller globalt lösa det på. Det börjar dyka upp klimatneutral näringsverksamhet här och var i världen. Återanvändningskretslopp av material visar sig vara en lösning på större delen av miljöförstöringen. Livet upprätthåller sig självt. Frågan är: Ska människan vara inräknad? Naturens väg är inte alltid så som människan räknat sig. Med intelligens kan människan lösa miljöfrågan.