Åldrandet är en motsägelsefull process: på samma gång man väntas sitta på en ojämförlig kunskap och insikt om livet, ses man ofta också som en belastning för samhället. Detta försöker Merete Mazzarella gå till botten med i sin essäistiska bok "Då svänger sommaren kring sin axel". Det är en på samma gång polemisk som ömsint uppgörelse med samhället, konsten och livet. På ett stilistiskt skärpt sätt målar hon upp en kulturell fresk, ett fraktalmönstrat lapptäcke av berättelser om Tove Jansson, Herbert Tingsten och Kerstin Ekman med flera. Det är också en berättelse om konsten att åldras och hur man som individ i ett samhälle på bästa sätt går livets höst till mötes.-