Emma jobbar som städerska och en av favoritkunderna är Nilsson. Dels för att han har två väldigt söta hundar som älskar Emmas besök, dels för att Nilsson lämnar lappar till Emma på sitt köksbord som hon svarar på. Det hela börjar oskyldigt med enkla: "tack för fin städning" som sakta blir flörtigare och flörtigare. Är det så att Emma och Nilsson håller på att bli förälskade trots att de bara skriver lappar till varandra? Eller är det Emma som läser in mer i lapparna än som finns där. Allt vi hade var lapparna är en mysig och härligt romantisk feelgood som kommer lämna dig med ett leende på läpparna.